Den allmänna trenden inom penningpolitiken går mot lättnader, men framför allt i USA är inflationen det aktuella samtalsämnet. Mer information om eventuella räntesänkningar är på kommande under de närmaste veckorna, när centralbankerna världen över sammanträder till sina möten.
Året har börjat starkt på aktiemarknaden i väst. I synnerhet euroområdet har uppvisat en positiv utveckling och avkastat en aning bättre än USA, även om skillnaderna inte varit särskilt påtagliga.
På tillväxtmarknaden är situationen emellertid svagare. I bakgrunden inverkar särskilt den senaste tidens svaga utveckling i Kina som tynger hela tillväxtmarknaden. Dessutom stärktes dollarn i slutet av fjolåret, vilket också bidrar till att pressa många tillväxtländer.
Den uppgång i räntorna som började i december har fortsatt under största delen av januari. Förra veckan noterades i USA en något mer nedåtriktad trend, när landets inflationssiffror som publicerades veckan innan var mer dämpade än väntat. Inflationstrycket har varit en central faktor bakom räntenivån. För närvarande verkar inflationstrycket ha lättat en smula, vilket också återspeglats i en nedgång på räntemarknaden.
Under de följande veckorna står centralbankernas räntemöten på agendan världen över. Onsdagen den 29 januari håller amerikanska centralbanken Fed sitt möte och marknaden förväntar sig inte för närvarande någon räntesänkning av Fed.
Det viktigaste för Feds del är emellertid hur centralbanken kommenterar inflationsutsikterna. Inflationen har för närvarande mattats av och ligger nu nära centralbankens mål. Marknaden räknar emellertid med att USA:s nyinstallerade president Donald Trumps politik kommer att driva upp inflationen, om Trump exempelvis väljer att införa nya importtullar. Den centrala frågan på marknaden är därför hur Fed i sin penningpolitik beaktar en eventuellt tilltagande inflation.
Där marknadens förväntningar är att amerikanska Fed innevarande år sänker räntan med 25 eller 50 räntepunkter har marknaden andra förväntningarna på Europeiska centralbanken. ECB inledde i fjol räntesänkningarna i raskare takt än Fed och marknaden räknar med att ECB ska fortsätta på samma linje. För ECB:s del förväntas detta år nu tre eller fyra räntesänkningar.
Europeiska centralbankens räntemöte följer genast efter Feds möte torsdagen den 30 januari. För närvarande betraktar marknaden en sänkning med 25 räntepunkter av ECB nästan som säker.
Inflationen har sjunkit i Europa liksom i USA. Den ekonomiska utvecklingen i Europa är emellertid betydligt mer dämpad än i USA, och motsvarande politiska omställningar som eventuellt kunde få inflationen att ta fart är inte att vänta i Europa. Således är även inflationstrycket i Europa något mindre än i USA. Också för Europas del måste man emellertid komma ihåg exponeringen för externa inflationschocker.
Även om räntesänkningsförväntningarna varierar mellan de olika centralbankerna, är det klart att trenden inom penningpolitiken för närvarande pekar mot en lösare politik. Brittiska centralbanken Bank of England väntas på sitt räntemöte den 6 februari också sänka styrräntan.
Sveriges riksbank håller i sin tur sitt möte onsdagen den 29 januari och en räntesänkning anses sannolik, men inte säker. Penningpolitiken i Sverige går också allmänt mot en lättare trend, även om marknaden prissätter något färre räntesänkningar för i år jämfört med euroområdet. Det enda undantaget är Japan, som under den senaste tiden till skillnad från nästan alla andra centralbanker har höjt sin styrränta.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
