Förra veckan visade att marknaden i maj återgått till den stigande utvecklingstrenden från början av året med USA i spetsen. Rapportperioden som närmar sig sitt slut bekräftade att världens största ekonomi fortfarande är i form, men nästa veckas ekonomiska data kommer att avslöja om de amerikanska konsumenterna börjat hålla hårdare i pengarna.
Föregående vecka var stillsam i fråga om datapublikationerna och marknadsutvecklingen stabilt positiv. Nu verkar marknaden efter en ombytlig april månad äntligen vara tillbaka på tillväxtspåret.
På Feds möte den 1 maj meddelade ordföranden Jerome Powell att centralbanken inte kommer att höja sin styrränta inom den närmaste framtiden. Utlåtandet fick räntenivån i USA att sjunka, vilket i sin tur återspeglades positivt också på andra tillgångsklasser. Räntedifferensen mellan Europa och USA har i själva verket krympt i maj.
Också den allmänna prisfluktuationen, dvs. volatiliteten har minskat och volatilitetsindexet VIX tangerade förra veckan bottennoteringarna från mars. Indexet baserar sig på en uppskattning av prisfluktuationerna som härletts från formeln för värdering av derivat och kallas också för rädsloindexet, eftersom det mäter marknadsstämningen och investerarnas nervositet. Indexet ligger nu klart under sitt historiska medelvärde, vilket är typiskt när allt är väl på marknaden och aktierna utvecklas positivt.
Uppgången på aktiemarknaden har varit kraftigare på de marknader som presterat svagare under en längre tid. Exempelvis Helsingforsbörsen, som den senaste månaden gått upp med nästan 5 %.
Aktiernas värderingsnivå ligger för närvarande i USA klart över sitt historiska medelvärde, dvs. den amerikanska marknaden är nu dyr i förhållande till sin historia. På motsvarande sätt ligger värderingsnivån i Europa och på tillväxtmarknaden nära det historiska genomsnittet.
Den stabila uppgången har också backats upp av att rapportperiodens siffror för USA varit bättre än väntat. Hela 80 % av bolagen har överträffat marknadens förväntningar, vilket är en större andel än normalt. Resultaten har ökat med i genomsnitt cirka 5 % och omsättningarna med cirka 4 %. Den förväntade resultattillväxten för helåret steg till följd av de goda resultaten närmare 10 %.
De s.k. Magnificent 7-teknologibolagen som i fjol hade en synnerligen betydande roll har i år svarat för en något mindre andel av marknadstillväxten. I fjol stod jättarna för rentav 40 % av avkastningen på den globala aktiemarknaden, medan deras andel i år varit cirka 30 %, om Teslas aktie som sjunkit kraftigt lämnas obeaktad.
Rapportperioden i Europa har däremot bjudit på svaga, men ändå bättre siffror än väntat. I ett läge där två tredjedelar av bolagen har rapporterat sina resultat har cirka 60 % överträffat förväntningarna, vilket är under det historiska medelvärdet. Resultaten har minskat med i snitt 5 % och omsättningarna med 4 %. Framför allt råvaru-, energi-, biltillverknings- och logistiksektorerna har denna rapportperiod presterat svagt. Europas förväntade resultattillväxt för helåret är endast anspråkslösa 1 %.
Den viktigaste datapublikationen denna vecka är inflationssiffrorna för USA som publiceras på onsdagen. Deras betydelse accentueras särskilt av att inflationsdata vid de två senaste publikationstillfällena har pekat på en snabbare prisstegring än väntat, vilket satt käppar i hjulet för trenden mot måttligare priser. Om inflationen visar sig vara högre än beräknat, står centralbanken Fed inför en svår situation.
I USA består inflationen för närvarande nästan helt och hållet av inflationen på tjänster, som typiskt är seg, dvs. den sjunker och stiger långsammare än andra inflationskomponenter. Inverkan av livsmedel, energi och varor på inflationen är i sin tur i nuläget mycket liten.
Ett annat viktigt offentliggörande nästa vecka gäller USA:s detaljhandelssiffror, som öppnar de amerikanska konsumenternas position. Siffrorna intresserar marknaden, eftersom USA:s interna konsumtion i sin helhet omfattar cirka tre fjärdedelar av landets totala ekonomi.
Om siffrorna är sämre än väntat, kan det stärka marknadens föraningar om att de amerikanska konsumenternas ställning har försämrats. En orsak till att exempelvis ränteuppgången hittills inte haft samma inverkan i USA som i Europa är det faktum att bolåneräntorna i USA är bundna till långa räntor, varför uppgången i räntorna realiseras för bolånetagarna med dröjsmål.
Också för Europa levereras denna vecka inflationssiffror, men de är föremål för mindre intresse eftersom inflationsutvecklingen på denna sida av Atlanten har varit betydligt mer rätlinjig, och de kommande siffrorna väntas inte bjuda på några större överraskningar.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
